För snart en månad sedan återvände vi till Portland från vår långa roadtrip till Yellowstone. Vi var länge tveksamma till den långa bilresan, men det var ju vår sista chans att komma dit på mycket länge. Sedan dess har övriga familjen rest före hem till Sverige och det blir inga fler semestrar här. Jag måste ge alla vänner och kollegor rätt i vad de sagt: visst är Crater Lake och Redwoodträden sevärda, men Yellowstone är spektakulärt! Ingen av oss hade tidigare sett björnar, antiloper eller bisonoxar i det vilda. Jag och döttrarna hade aldrig sett varken gejsrar eller varma källor. Nu fick vi, under fyra intensiva dagar, se allt detta och väldigt mycket mer.
Vi blev alltså rikligt belönade för alla timmarna i bilen och nätterna på billiga hotell. När vi väl korsat Snake River Plains, vars prärie sträcker sig tvärs över hela Idaho, började vårt äventyr på riktigt. Strax bortom gränsen till Wyoming passerade vi över bergskedjan Teton Range. Bilens 210 hästkrafter räckte med nöd och näppe till för att få oss upp till krönet. Väl nere på andra sidan befann vi oss snart i den bedårande vackra Grand Teton National Park. Från den stunden var det full fart. Snart såg vi vår första vilda björn, en ung svartbjörn med brun päls. Pelikaner simmade på floden och de dramatiskt taggiga bergen tornade upp sig i väster. I dess norra ände övergår parken i Yellowstone National Park, och lagom till middagen kom vi fram till Lake Yellowstone Hotel.
Under dagarna som följde befann vi ofta mitt i någon bisonflock som korsade vägen, eller omsvepta av svavelstinkande ånga. Det puttrade och sjöd överallt, eller sprutade kaskader av vatten ur marken. Vi har sett djur vi aldrig trott att vi skulle få se i det vilda. Redan andra dagen tröttnade vi på att räkna bisonoxar när vi nått upp till tre hundra. Nu vet jag att det ska finnas ungefär 4000 bisonoxar i parken, så det var kanske för väl att vi gav upp. Jag tror inte att jag kan göra Yellowstone rättvisa genom att beskriva den i ord. Jag hoppas att bilderna kan förmedla lite mer.
Efter fyra dagar lämnade vi Yellowstone genom norra infarten och påbörjade hemresan genom Montana. Där besökte vi Lewis & Clark Caverns – en stor kalkstensgrotta som en gång i tiden anpassades medelst dynamit för att kunna ta emot turister. Samtididigt kom det första regnet. När vi passerade in i Idaho dagen därpå öste regnet ner och blåsten slet i bilen. Därpå följde bara en lång transportsträcka genom Idaho och Washington. Vi ville hem och ödslade ingen tid på obetydligheter längs vägen.
Johan bloggar 